Procent

25%. Så lite eller mycket jobbar jag nu. Började den 1 februari. Första veckan var tuff. Väldigt tuff. Stark oro och sömnlösa nätter kom tillbaka. Lite ont i huvudet och nacken igen. Stressont. Magont också. Fick bakslag på bakslag. Kroppen påminde mig om hur känslig jag är mot omvärlden. Jag lade ner träningen igen. Försökte sova mycket, vilade på soffan. Förra veckan var en mellanvecka. Jag tuggade på stampande på samma ställe. Den här veckan har det vänt igen. Bättre. Orkar träna. För första gången på väldigt länge fick jag en endorfinkick av Zumban igår. Jag kände mig glad och orkade. Gick inte åt fel håll. Hängde med i koreografin. Blev stärkt.

Hela tiden två steg framåt och ett tillbaka. Det är en smal stig jag går på. Halkar jag till tappar jag helt balansen och faller. Det finns inget mellanting. Antingen är jag på stigen eller så ligger jag gråtande i diket. Men det gäller samtidigt att våga ta extra långa kliv på stigen och se om jag faller eller inte. Så jag vet hur min nya tillvaro ser ut. För om jag inte testar kommer jag aldrig kunna ta de där två stegen framåt och ett tillbaka. Det är svårt att lära känna sig själv igen. För jag är inte den jag var.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s